I oktober 2023 fick jag urinvägsinfektion, som kulminerade i att jag nästan dog. Det tvingade mig att börja titta mycket noga på sjukvården och deras agerande. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du följa min ovanligt personliga och synnerligen frustrerande resa genom den svenska vården. För närvarande har jag precis genomgått en mykoplasmainfektion, vars hanterande kantats med sedvanlig nonchalans och okunnighet. ”Nej, nej. Du hade visst inte dött av sepsis, du hade långsamt kvävts till döds”. Han ritade en pedagogisk bild över skillnaden mellan mycoplasma pneumonie (vilket jag hade) och pneumococcal pneumonie (lunginflammation skapad av pneumokocker), medan han förklarade varför. Han tillade…
Inlägg publicerade i “Kropp, sjukdom och välfärdsstatens praktik”
Kropp, sjukdom och välfärdsstatens praktik
Välfärdsstaten möter individen genom kroppen. Det är genom sjukdom, funktionsnedsättning, smärta och utmattning som människor blir patienter, brukare, ärenden och kostnadsposter. Kroppen blir ett administrativt objekt, samtidigt som den förblir djupt personlig och erfarenhetsburen.
Detta tema samlar texter som analyserar hur kroppslig erfarenhet hanteras, tolkas och ofta misstros inom välfärdens institutioner. Här undersöks mötet mellan individens levda verklighet och systemens språk, rutiner och normer. Fokus ligger på vårdens organisation, sjukförsäkringssystem, professionell makt och de praktiker genom vilka lidande kategoriseras, bedöms och ibland förnekas.
Texterna rör inte bara vårdpolitik eller administrativa regler, utan de kulturella och ideologiska antaganden som präglar synen på kroppen: vem som anses trovärdig, vem som förväntas anpassa sig och vilka erfarenheter som ges legitimitet. Kroppen betraktas här inte som en isolerad biologisk enhet, utan som en plats där makt, normer och institutioner konkretiseras.
Detta är ett tema om det som ofta hamnar mellan stolarna: det som inte ryms i formulär, riktlinjer eller evidenshierarkier, men som ändå är avgörande för människors liv.
Skandalen kring hjärtläkaren i Jönköping belyser ett större problem än en enskild läkares misstag. Den pekar mot ett sjukvårdssystem där fel sällan fångas upp, där lärande försvåras och där brister riskerar att fortgå under lång tid – till skada för både patienter och förtroendet för vården. Ni har säkert uppmärksammat fallet med hjärtläkaren i Jönköping som feldiagnostiserat omkring 15 % av sina barnpatienter. Konkret rör det sig om ett åttiotal barn som felaktigt bedömts som friska, och flera av dem behöver nu opereras. Människor talar om mörkläggning och konspirationer, för hur har problemet annars kunnat undgå upptäckt under så lång…
Det finns en allmän uppfattning om att jag har en förskräcklig otur. Hur kan en människa råka ut för så mycket som jag har? Tänker du så har du missat poängen. För det är inte jag som råkar ut för så mycket, det är du som inte märker när du råkar ut för samma sak. En gång i tiden så hade jag allmän tillit till sjukvården. Inte överdrivet mycket, men lite så där lagom som jag skulle tro att de flesta har. Jag gick till läkaren, litade på deras bedömningar, tog den medicin som de föreskrev och så var de inte…
I oktober 2023 fick jag urinvägsinfektion. Det borde inte ha varit en stor sak, men faktum är att jag nästan dog. Det blev startskottet på en historia som aldrig verkar ta slut. För närvarande har jag haft en infektion i en tre veckor och börjar därför bli en smula … orolig. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du följa min ovanligt personliga och synnerligen frustrerande resa genom den svenska vården, som visar sig vara mer och mer okunnig och nonchalant ju noggrannare jag granskar den. Det finns få saker som är så frustrerande som grindvakterna i sjukvården. Jag säger inte att jag inte…
I oktober 2023 fick jag urinvägsinfektion. Det borde inte ha varit en stor sak. Men ändå blev det det. Faktum är att jag nästan dog. Jag är inte unik, jag har inte haft otur. Jag har bara tvingats att titta mycket noggrant. Mitt liv hängde liksom om det. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du följa min ovanligt personliga och synnerligen frustrerande resa genom den svenska vården, som visar sig vara mer och mer okunnig och nonchalant ju noggrannare man granskar den. För en tre veckor sedan fick jag någon sorts luftrörsinfektion som inte riktigt vill släppa. Det finns en…
Vi säger att de inte visste. Men de visste. De såg smärtan. De hörde protesterna. Ändå gjorde de ingenting. Ändå gör de fortfarande ingenting. Vi kallar det okunskap – för det är lättare så. Men det är inte okunskap. Det är likgiltighet. I bästa fall. Otaliga patienter har genomlidit gynekologiska ingrepp som insättning av spiral eller livmodershalsbiopsier, med inget annat än ibuprofen som smärtlindring. American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG) ändrar nu sina riktlinjer och uppmanar läkare att använda adekvat smärtlindring. För det finns nu: ”… ett växande erkännande av att kvinnors smärta ska behandlas.” Många är förbluffade över…
Ett blodprov som avslöjar alkoholkonsumtion låter som ett kraftfullt verktyg i kampen mot missbruk – och i vissa fall kan det vara precis det. Men testets begränsningar ignoreras alltför ofta. När det som borde vara en väg till hjälp i stället blir ett svek mot patientens rättigheter, blir nyttan ett svepskäl och tilltron ett problem, skriver Hanna-Karin Grensman ”Psykoterapeuten Gunnar Hultin är positiv till testet. Han har lång erfarenhet av att behandla människor med narkotika- och alkoholberoende och ser testet som ett effektivt verktyg för att identifiera och bemöta missbruksproblematik. Det är bra att alkoholkonsumtionen går att mäta på…
Att smyga in PEth-tester som en ”del av rutinen” är inte bara ett svek mot patientens förtroende – det är ett brott mot lagen. Tester som varken förklaras eller motiveras för patienten kan inte kallas vård. Det är kontroll. Och när de genomförs utan tydligt samtycke – ja, då är det ett övergrepp, inte en undersökning. Ett nytt argument har seglat upp till förmån för PEth-testerna: ”PEth-testerna görs som en del i vissa rutinundersökningar och patienterna är informerade om att undersökningen görs.” Man menar alltså att PEth-testet ingår i ett standardiserat testbatteri vid vissa hälsotillstånd, och därmed har patienten gett…
PEth-tester är vanligt förekommande i svensk sjukvård – ofta som underlag för att neka patienter behandling eller medicin, och ibland som grund för att dra in körkort. Detta trots att testerna är osäkra, godtyckliga och ibland tas utan patientens samtycke. Att läkare låter dem väga tyngre än patientens egna ord är inte bara ett etiskt haveri, utan också ett symptom på en vårdkultur där misstänksamhet går före medicinsk heder, skriver Hanna-Karin Grensman. PEth-testerna har, om än synnerligen senfärdigt, blivit ifrågasatta. För det är ingen nyhet att de är långt ifrån tillförlitliga när det gäller att avgöra faktisk alkoholkonsumtion. Det är…
När vården kritiseras, kommer försvarsmekanismerna som ett brev på posten. Inte för att bemöta saklig kritik, utan för att avväpna den – gärna genom att avfärda konkreta exempel som ”anekdoter” och antyda att kritik i sig är ett hot. Det är en intellektuellt ohederlig reflex, och en farlig sådan. För det som kallas ”anekdoter” är ofta symptomen på systematiska haverier: brister i provhantering, rutiner som inte följs, data som misstolkas eller ignoreras – med konsekvenser som kostar både liv och resurser. Att kritisera detta är inte att misskreditera vården. Det är att göra det som vårdens företrädare själva borde göra,…