Skandalen kring hjärtläkaren i Jönköping belyser ett större problem än en enskild läkares misstag. Den pekar mot ett sjukvårdssystem där fel sällan fångas upp, där lärande försvåras och där brister riskerar att fortgå under lång tid – till skada för både patienter och förtroendet för vården. Ni har säkert uppmärksammat fallet med hjärtläkaren i Jönköping som feldiagnostiserat omkring 15 % av sina barnpatienter. Konkret rör det sig om ett åttiotal barn som felaktigt bedömts som friska, och flera av dem behöver nu opereras. Människor talar om mörkläggning och konspirationer, för hur har problemet annars kunnat undgå upptäckt under så lång…
Inlägg publicerade i “Vård på systemets villkor – om kunskap, omdöme och ansvar i modern vård”
Vård på systemets villkor – om kunskap, omdöme och ansvar i modern vård
Ett pågående analysprojekt om beslutsförmåga, institutionell rationalitet och människosyn i svensk hälso- och sjukvård.
Svensk hälso- och sjukvård beskrivs ofta i termer av resursbrist, personalflykt eller organisatoriska detaljer. Detta projekt utgår från en annan premiss: att problemen i vården inte främst är tillfälliga eller administrativa, utan strukturella. De handlar om hur ansvar fördelas, hur styrning utformas och hur människan förstås inom institutionella system.
Kroppar som problem är ett sammanhållet analysprojekt som undersöker vården som socio-tekniskt system. Fokus ligger på hur politiska beslut, managementmodeller, professionella hierarkier och administrativa logiker samverkar, och vilka konsekvenser detta får för både patienter och yrkesverksamma. Projektet rör sig mellan systemnivå och erfarenhetsnivå: från styrmodeller och reformer till det konkreta mötet mellan kropp, lidande och organisation.
Här analyseras hur ansvar fragmenteras och förskjuts, hur patientens berättelse förlorar legitimitet i mötet med standardiserade processer, och hur vården gradvis anpassas till systemets behov snarare än människans. Vård betraktas inte som isolerad verksamhet, utan som en spegel av bredare samhällslogiker kring effektivitet, kontroll och riskminimering.
Projektet syftar inte till snabba lösningar eller enkla syndabockar. Det är en undersökning av vad som händer när ansvar löses upp i komplexa strukturer.
Vi säger att de inte visste. Men de visste. De såg smärtan. De hörde protesterna. Ändå gjorde de ingenting. Ändå gör de fortfarande ingenting. Vi kallar det okunskap – för det är lättare så. Men det är inte okunskap. Det är likgiltighet. I bästa fall. Otaliga patienter har genomlidit gynekologiska ingrepp som insättning av spiral eller livmodershalsbiopsier, med inget annat än ibuprofen som smärtlindring. American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG) ändrar nu sina riktlinjer och uppmanar läkare att använda adekvat smärtlindring. För det finns nu: ”… ett växande erkännande av att kvinnors smärta ska behandlas.” Många är förbluffade över…
Ett blodprov som avslöjar alkoholkonsumtion låter som ett kraftfullt verktyg i kampen mot missbruk – och i vissa fall kan det vara precis det. Men testets begränsningar ignoreras alltför ofta. När det som borde vara en väg till hjälp i stället blir ett svek mot patientens rättigheter, blir nyttan ett svepskäl och tilltron ett problem, skriver Hanna-Karin Grensman ”Psykoterapeuten Gunnar Hultin är positiv till testet. Han har lång erfarenhet av att behandla människor med narkotika- och alkoholberoende och ser testet som ett effektivt verktyg för att identifiera och bemöta missbruksproblematik. Det är bra att alkoholkonsumtionen går att mäta på…
Att smyga in PEth-tester som en ”del av rutinen” är inte bara ett svek mot patientens förtroende – det är ett brott mot lagen. Tester som varken förklaras eller motiveras för patienten kan inte kallas vård. Det är kontroll. Och när de genomförs utan tydligt samtycke – ja, då är det ett övergrepp, inte en undersökning. Ett nytt argument har seglat upp till förmån för PEth-testerna: ”PEth-testerna görs som en del i vissa rutinundersökningar och patienterna är informerade om att undersökningen görs.” Man menar alltså att PEth-testet ingår i ett standardiserat testbatteri vid vissa hälsotillstånd, och därmed har patienten gett…
PEth-tester är vanligt förekommande i svensk sjukvård – ofta som underlag för att neka patienter behandling eller medicin, och ibland som grund för att dra in körkort. Detta trots att testerna är osäkra, godtyckliga och ibland tas utan patientens samtycke. Att läkare låter dem väga tyngre än patientens egna ord är inte bara ett etiskt haveri, utan också ett symptom på en vårdkultur där misstänksamhet går före medicinsk heder, skriver Hanna-Karin Grensman. PEth-testerna har, om än synnerligen senfärdigt, blivit ifrågasatta. För det är ingen nyhet att de är långt ifrån tillförlitliga när det gäller att avgöra faktisk alkoholkonsumtion. Det är…
När vården kritiseras, kommer försvarsmekanismerna som ett brev på posten. Inte för att bemöta saklig kritik, utan för att avväpna den – gärna genom att avfärda konkreta exempel som ”anekdoter” och antyda att kritik i sig är ett hot. Det är en intellektuellt ohederlig reflex, och en farlig sådan. För det som kallas ”anekdoter” är ofta symptomen på systematiska haverier: brister i provhantering, rutiner som inte följs, data som misstolkas eller ignoreras – med konsekvenser som kostar både liv och resurser. Att kritisera detta är inte att misskreditera vården. Det är att göra det som vårdens företrädare själva borde göra,…
Kroppslig autonomi, rätten att bestämma över sin egen kropp, bekräftas i FN:s mänskliga rättigheter och borde ses som okränkbar. I själva verket visar den sig vara högst teoretisk. Den svenska staten tar sig stora friheter på medborgarnas bekostnad. Tänker du att du äger din kropp – att den är din att göra vad du vill med – att du har rätt till din kroppsliga autonomi? Det är en populär uppfattning men när man granskar den närmare tvingas man konstatera att det faktiskt är helt fel. Även om de mänskliga rättigheterna understryker den rätten, har staten skapat en lång rad regler för vad…
Den paternalistiska staten skapar en upplevelse av att vi inte kan ta hand om oss själva, vilket ökar behovet av sjukvård. Tillsammans med ökande och orimliga krav på tillgänglighet, skapas felaktigt bilden av en otillgänglig primärvård, till höga kostnader för samhället. ”Kunden har alltid fel.” Påståendet är en av mina käpphästar. Det ska uttydas som att kunden i normalfallet inte har tillräcklig kunskap för att förstå alla konsekvenser av sina krav och att försiktighet anbefalles. Analogt: den som upplever sig vara sjuk, är sällan den som är bäst på att avgöra vad han eller hon behöver. Detta påstående kan vara…
BETRAKTELSE Landstinget Sörmland utbildar medborgarna: ”Resistenta bakterier är ett växande problem. Rätt använt räddar antibiotika liv – men ju mer antibiotika som används, desto större är risken att bakterier blir resistenta. Därför är det oerhört viktigt att bara använda antibiotika när det är absolut nödvändigt. I många lindrigare fall har antibiotika dessutom visat sig ha liten eller ingen effekt. I illustrationen nedan finner du vägledning till när antibiotika kan vara livsviktigt – och när du har större nytta av att avstå.” Vackert så, kunskap är aldrig fel. Det säger dock något om vår samtid att det anses viktigt att jag…
”Man kan inte vara lite gravid. Man är det eller så är man det inte.” Floskeln upprepas på vartenda behandlingshem, trots att det är allmänt accepterat att man kan bruka utan att missbruka när det gäller andra njutningsmedel – och att de flesta av oss ser en skillnad mellan att ta ett glas vin och vara alkoholist. Den påvisar dock samhälleliga institutioners syn gällande alkohol och droger. Politiker, vården och nykterhetsrörelsen agerar, i sitt arbete mot alkoholrelaterade skador, som bruk och missbruk var samma sak. Regleringar begränsar tillgången, alkoholskatten höjs, och alkoholintag förbjuds i alla möjliga situationer. Vi ignorerar det…