”Han trodde jag var en pepparkaka”, förklarar sonen för mig. ”Nej, mitt hjärta det trodde han inte. ’Markus’ bet dig för att för att han ville, för att han är dum. Ingen 7-åring tror att du är en pepparkaka. ” Jag njuter av att säga det. Njuter av en smula lättsinnig lycka efter att ett antal pusselbitar fallit på plats under dagen. Men jag är ändå mamma, så jag nyanserar: ”Egentligen tror jag inte är han är dum eller vill göra dumma saker. Egentligen tror jag att han gör så gott han kan, men att han behöver mer hjälp av…
Inlägg publicerade i “Kultur, normer och social ordning”
Kultur, normer och social ordning
Samhällen hålls inte samman enbart av lagar och institutioner, utan av normer, föreställningar och informella regler. Kultur definierar vad som anses normalt, avvikande, önskvärt eller förkastligt – och därmed också vilka liv som ges utrymme och legitimitet.
I detta tema samlas analyser av kulturella normsystem och social ordning. Fokus ligger på sexualitet, relationer, moralpanik, identitet, kön och makt, men också på de tysta överenskommelser som styr vardagsliv och social interaktion. Texterna undersöker hur normer reproduceras, hur de försvaras, och hur avvikelser sanktioneras.
Här behandlas kultur som ett strukturerande ramverk för samhällsliv. Analysen rör både explicita konflikter och mer subtila former av social kontroll: skam, respektabilitet, gränsdragningar och tillhörighet.
Temat ger utrymme för att analysera det som ofta individualiseras eller psykologiseras, men som i själva verket är kollektivt och strukturellt. Det handlar om att förstå hur kultur fungerar som makt, och hur den kan utmanas.
”Varför firar du inte mors dag?”
Det påstås att det inte finns några dumma frågor. Det är helt igenom osant. Det finns frågor som helt enkelt inte bör ställas, för att de är invasiva och mer ställs av nyfikenhet och sensationslystnad, än genuin omtanke. Och parade med ifrågasättande och dömande är de inte bara sårande, utan direkt otillständiga. Mamman tar tag med båda händerna om flickans huvud. Smäller in det i väggen. Ljudet är högt. Det gör ont i flickans huvud, det dansar för ögonen. Mammans kalla blick på flickan. ”Nu vet du hur det känns.” Rösten är arg, hård. Hon tar lillasyster i famnen, ler…
Du är inte dålig i sängen – vi är bara fel för varandra
Vad menar vi egentligen när vi säger att någon är “dålig i sängen”? Föreställningen låter självklar, men bygger på en förenklad och ofta felaktig bild av sexualitet som prestation snarare än samspel. I praktiken skapar den osäkerhet, begränsar handlingsutrymme och gör intimitet mer kontrollerad och mindre fri. Det är dags att sluta betygsätta människor och i stället börja tala om kompatibilitet. ”Jag har en väldigt hög sexdrift och behöver bra partners för att bli nöjd. Jag skulle aldrig riskera att fatta tycke för någon som sen visade sig vara dålig i sängen eller dåligt utrustad.” Det finns människor som har…
En inte helt vanlig lämning
Min sons förskoleklass står på led och väntar på sin fröken. Då får jag en idé. Jag (till alla barnen): Ni vet att ni inte får säga caca boudin? Några av barnen (lite tveksamt): Caca boudin. Jag (spjuveraktigt): Nej men så kan ni inte säga! Det betyder ju bajskorv på franska! Alla barnen (mer entusiastiskt): Caca boudin! Jag: Nej men, vet ni vad … Caca boudin är ju ett fult ord! Ni får inte säga caca boudin! Alla barnen (mycket högljutt och entusiastiskt): CACA BOUDIN! Jag (glatt): Jag visste att ni var den busigaste klassen. Det är ju ingen ordning…
Den otroliga historien om Carl-Johans nya jacka
Riktigt bra människor ser vad som behövs och vågar agera på det. Vågar hjälpa till, vågar lägga sig i och vågar agera på ett omtänksamt vis. Det är gott för den som ger, och gott för dem som får. Jag har många sådana människor runt mig. Det är jag djupt, djupt tacksam för. Carl-Johan är sju år och oändligt cool. På två olika sätt. Dels den sortens attityd han har genetiskt (efter mig), dels det sättet som kommer av att ha just mig som mamma. Jag glömde nämligen att köpa en ny vinterjacka till honom. Och jag kom på det…
”Ingen, verkligen ingen, vill ha sex med tio främmande män på en kväll.”
”Ingen, verkligen ingen, vill ha sex med tio främmande män på en kväll.” Så skriver Piteå-Tidningens politiska redaktör Kata Nilsson angående Paolo Robertos sexköpsskandal. Det finns flera allvarliga problem med den texten, varav det mest graverande är ovanstående sexualmoraliska och osanna påstående. Det finns siffror på hur många som engagerar sig i den sortens beteenden, de varierar en smula beroende på hur man definierar det, men lusten att ha sex med främmande människor, delta i gruppsex och så vidare, har aldrig varit 0 procent i någon av alla vetenskapliga undersökningar jag läst på området. Jag känner (och känner till) en uppsjö…
Att vägra skaka hand är ett ideologiskt ställningstagande
Att Trelleborg låter bli att anställa människor som inte vill skaka hand med personer av motsatt kön är fullt rimligt. Vägran att skaka hand är ett ideologiskt ställningstagande, och ideologiska särintressen får inte tillåtas gå före sekulära värderingar. Sverige sluter vi näven och låter tummen riktas uppåt, för att signalera att något är bra. Försöker man sig på samma gest i Mellanöstern ses det som obscent och grovt förolämpande. En gest är, med andra ord, inte bara gesten i sig. Den är också bärare av konnotationer, kulturella associationer, som ger gesten bibetydelser och avgör hur den tolkas. Betydelser man inte…
Sluta leta rasister, börja diskutera sakfrågor
Vårt samhälle har problem som behöver lösas, men det ser mörkt ut när så många – från politiker till engagerade individer – vägrar att samtala på ett meningsfullt vis. Rasistanklagelserna mot industrimannen Leif Östling är ett uttryck för ett djupt destruktivt debattklimat. ”Vi har tagit in för många utifrån”, sade industrimannen Leif Östling i en intervju. Det skulle han inte ha gjort. Att statsminister Stefan Löfven (och andra) kan uttrycka den sortens uppfattningar utan att steglas, medför inte att det skulle vara fritt fram för andra, som Östling, att göra detsamma. I dagens debattklimat handlar allt om vem och inget om vad. Vad jag hörde…
När det inte lönar sig att göra det rätta
Föräldrar måste i dag ofta välja mellan att lära sina barn att göra det rätta, och att ge dem goda förutsättningar att klara sig i livet. Det är konsekvensen av ett samhälle där det långt ifrån alltid lönar sig att vara moralisk, duktig, vänlig och rättvis. Det sägs att man ändrar uppfattning om uppfostran när man själv får barn. Som blivande förälder räknade jag med det. Men jag hade inte räknat med att ständigt slitas mellan gängse moral och att ge mina barn goda förutsättningar att klara sig i vårt samhälle. På punkt efter punkt visar det sig att de…
Humaniseringen av djuren avhumaniserar människan
Vår tendens att tillskriva djur mänskliga egenskaper har lett till gott djurskydd, men det har en oroande baksida. Ett jämställande av människor och djur minskar människans relativa status och avhumaniserar henne – en förutsättning för alla de hemskheter som människor kan tänkas göra mot varandra. ”I lidandet är människor och djur jämlika. Det är ingen skillnad. En gris har lika stor intelligens som ett förståndshandikappat barn.” Det är 20 år sedan Grön Ungdoms dåvarande språkrör jämställde utvecklingsstörda och grisar. Uttalandet, som för tankarna till 1930-talets sinnesslödebatt, är synnerligen problematiskt, för genom att identifiera de gruppen som anses ligga närmast djuren,…









