”Psykoterapeuten Gunnar Hultin är positiv till testet. Han har lång erfarenhet av att behandla människor med narkotika- och alkoholberoende och ser testet som ett effektivt verktyg för att identifiera och bemöta missbruksproblematik. Det är bra att alkoholkonsumtionen går att mäta på ett objektivt sätt, menar han.
Han tror också att hotet om att förlora körkortet kan vara det som får en att inser att man har problem och faktiskt tar tag i det.”
Att testet är tillräckligt tillförlitligt och används på rätt vis
Att PEth-testet inte alltid är rättvisande i det enskilda fallet är fastslaget. Exempelvis tydliggör Läkartidningens översikt att värdet kan indikera men inte fastslå konsumtionsmönster
Därför måste testet ovillkorligen kompletteras med andra prover, undersökningar och samtal för att fastställa diagnoser avseende alkoholmissbruk, i enlighet med hur sjukvården generellt ska hantera provresultat. Detta sker dock inte alltid, det är otvivelaktigt så att testet har tillåtits trumfa patientens ord i flera fall.
Att kalla det ”objektivt” implicerar för övrigt ”rättvisande”, vilket är direkt missvisande. Detta eftersom testet, som sagt, kan indikera men inte fastslå konsumtion. Hultin borde veta bättre.
(Det gör han förmodligen också, vilket gör uttalandet direkt otillbörligt.)
En annan person som borde veta bättre är Karl Forsberg, ST-läkare i allmänmedicin i Region Stockholm, som i en paternalistisk insändare i DN försöker lugna de okunniga massorna:
”Jag har aldrig varit med om att ett PEth-prov legat över 0,30 för någon som legat under gränsen för riskbruk eller strax över.”
Naturligtvis är det så. För om premissen är att testet alltid har rätt, så kommer varje påstående från en patient om motsäger detta att avfärdats som lögn. Varpå Forsberg kan bibehålla sin uppfattning om testets förträfflighet.
Hans cirkelresonemang betyder dock inte att han har rätt i någon rimlig bemärkelse av ordet, speciellt som vi fortfarande vet att testet inte kan fastslå konsumtionsmönster.
Och jag kan inte låta bli att undra om insändaren ska tolkas som att Forsberg inte förstår hur perception fungerar, eller om han går någons ärende. Båda alternativen är naturligtvis problematiska, om än på olika vis.
Att patienten inte automatiskt förlorar körkortet
För det andra så förutsätter det att patienten inte automatiskt förlorar körkortet vid förhöjt PEth-värde, eller missbruksdiagnos.
”Alkoholmissbruk eller alkoholberoende utgör hinder för körkortsinnehav till dess att varaktig nykterhet kan verifieras” (12 kap 6 §)
Detta bygger på en felaktig föreställning om att alkoholberoende vanligen medför trafiksäkerhetsrisker. De flesta alkoholberoende har ett milt eller måttligt svårt tillstånd, och det saknas stöd för att individer i dessa grupper skulle vara olämpliga bilförare. Till det har mindre än hälften av alla rattfylleridömda ett alkoholberoende.
Att Regeringsformen och Patientlagen följs
För det tredje så spelar inget av det ovanstående minsta roll om man bryter mot Regeringsformen likväl som Patientlagen när man tar testerna.
Regeringsformen stipulerar:
”Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp […].” (kap 2, §6)
”Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av denna eller någon annan lag. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information enligt 3 kap.” (Kap 4, 2§)
Läs mer om PEth-tester
Är du alkoholiserad lille vän?
PEth-tester är vanligt förekommande i svensk sjukvård – ofta som underlag för att neka patienter behandling eller medicin, och ibland som grund för att dra in körkort. Detta trots att testerna är osäkra, godtyckliga och ibland tas utan patientens samtycke.
PEth: Informerat samtycke kräver information
Att smyga in PEth-tester som en ”del av rutinen” är inte bara ett svek mot patientens förtroende – det är ett brott mot lagen. Tester som varken förklaras eller motiveras för patienten kan inte kallas vård. Det är kontroll. Och när de genomförs utan tydligt samtycke – ja, då är det ett övergrepp, inte en undersökning.
