Efter ett år av inadekvat sjukvård, bråkande och tillgodogörande av allt för mycket medicinsk kunskap jag egentligen inte vill ha, befinner jag mig sedan sjutton dagar på Danderyds sjukhus. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du läsa hela historien. En bra sak hände i går. Läkare beslutade att jag ska få min Flagyl (antibiotika) som tabletter framöver. Tre gånger om dagen. När båda mina antibiotika är i tablettform är jag tillräckligt bra för att åka hem. En dålig sak hände igår. Ansvarig sjuksköterska – låt oss kalla henne Zimba – tappade fullständigt kontroll över min föreskrivning. (Zimba har jag skrivit…
Inlägg publicerade i “Diagnos: Trasig vård”
Diagnos: Trasig vård
Ett analysprojekt om kroppen som administrativ avvikelse.
När kroppen inte fungerar enligt norm, blir den ett problem för systemen. Smärta, trötthet, sjukdom och funktionsvariation låter sig inte enkelt standardiseras, men välfärdsstatens institutioner är byggda kring just standardisering. Detta projekt analyserar vad som händer i mötet mellan levd kroppslig erfarenhet och institutionell rationalitet.
Diagnos: Trasig fokuserar på hur kroppen reduceras till ärende, avvikelse eller kostnad, och hur subjektiv erfarenhet systematiskt underordnas mätbarhet, evidens och administrativa kriterier. Projektet rör sig bortom vårdkritik i snäv mening och placerar kroppen i ett bredare sammanhang av styrning, normer och makt.
Här analyseras hur legitimitet skapas och förnekas, hur vissa kroppar anses trovärdiga och andra misstänkliggörs, samt hur individen förväntas anpassa sig till systemets språk snarare än tvärtom. Kroppen förstås inte som biologiskt faktum, utan som politisk och institutionell realitet.
Projektet är en undersökning av vad det innebär att vara människa i system som inte är byggda för mänsklig variation, och av vilka konsekvenser det får när erfarenhet inte längre räknas som kunskap.
Efter ett år av inadekvat sjukvård, bråkande och tillgodogörande av allt för mycket medicinsk kunskap jag egentligen inte vill ha, befinner jag mig sedan tretton dagar på Danderyds sjukhus. Tillståndet är inte optimalt, men jag har i alla fall överlevt den operation som ingen ville ha. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du läsa hela historien. Operationen gick precis så bra som den kunde gå. Inga bestående skador på mig. De har för all del tagit en del organ (”skördat”, tror jag är det korrekta begreppet): blindtarmen, äggledarna och ena äggstocken, men det vore ju lögn att säga att det…
Efter ett år av inadekvat sjukvård, bråkande och tillgodogörande av allt för mycket medicinsk kunskap jag egentligen inte vill ha, befinner jag mig sedan tolv dagar på Danderyds sjukhus. Tillståndet är inte optimalt, men jag har i alla fall överlevt den operation som ingen ville ha. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du läsa hela historien. Jag lever. Jag vet inte så mycket själv just nu, inklusive vilka organ jag har kvar. Bara att jag inte har har någon blindtarm och inga äggledare. Så jag är lite tjurig över att jag inte vet exakt i övrigt, inte för att det…
Efter ett år av inadekvat sjukvård, bråkande och tillgodogörande av allt för mycket medicinsk kunskap jag egentligen inte vill ha, befinner jag mig sedan elva dagar på Danderyds sjukhus. Tillståndet är … inte bra. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du läsa hela historien. Idag ska jag opereras. Kanske. Allt för förberett och klart. Men alla hoppas att något ska ske som motiverar att den stoppas. De ska nämligen in i buken på mig och manuellt ta bort infektionshärdarna, då de fortfarande inte vet vilka bakterier de rör sig om och därmed inte kan sätta in antibiotika riktad mot just…
Efter ett år av inadekvat sjukvård, bråkande och tillgodogörande av allt för mycket medicinsk kunskap jag egentligen inte vill ha, befinner jag mig sedan sju dagar på Danderyds sjukhus. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du läsa hela historien. I går morse gissade de att det bara var en bakteriell infektion, och plockade bort den ena sortens antibiotika. De hade fel. Så nu är jag ungefär tillbaka vid utgångsläget vad gäller mina värden. Men måendet är sämre, för kroppen är trött. De har satt in mig på två olika sorters antibiotika igen, 6 ggr per dygn tror jag, eftersom det…
Efter ett år av inadekvat sjukvård, bråkande och tillgodogörande av allt för mycket medicinsk kunskap jag egentligen inte vill ha, befinner jag mig sedan tre dagar på Danderyds sjukhus. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du läsa hela historien. Sjuksköterska Zimba (med huvudet på sned och pedagogiskt nedlåtande röst): ”Jag förstår att du är orolig, när du är så sjuk. Men feber är 38-39 så du behöver inte oroa dig.” Hanna-Karin: ”Det enda som oroar mig är din uppenbara inkompetens. Jag vill att du går. Nu.” Det sades lite mer, men det är kontentan. Jag har känt mig hyfsat trygg…
Oförmågan hos sjukvården senaste tiden har gett mig anledning att nagelfara mina journaler. Jag undviker i normalfallet att göra det, men när nu tillit bevisligen inte är ett reellt alternativ så har jag inte mycket val. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du läsa hela historien. Sent i tisdags kväll hittar jag, i ett blodprov från 9 november (!), en avvikelse kommenterad från analytikern med krav på vidare utredning, skyndsamt. Jag googlar betydelsen; det kan antingen vara MGUS (ofarligt) eller så är det myelom (cancer i benmärgen). Skillnaden är milsvid. Nå. Jag har inte cancer. Och jag tänkte berätta hur…
En kall dag i januari 2015 skriver jag på Facebook: ”Nu har jag sovit ungefär hela dagen. Hade kanske varit trevligt om jag inte hade ansett att ”sovmorgon” är en styggelse, ”eftermiddagsvila” en synd och sovande i allmänhet förslösad tid.” Det du ser är självhat. Det må vara vacker förpackat, dolt i skämtsam ton och spetsfundigheter, men det är tveklöst där. När jag år senare ser texten minner den mig om känslan. Om hatet, föraktet och frustrationen jag kände varje gång jag överväldigades av trötthet. Över ännu ett misslyckande. För jag kunde inte förstå hur ni andra kunde orka, varför…
När börjar något? Det är naturligtvis svårt att säga, men i oktober 2019 fick jag diagnosen MS och sattes omgående på högeffektiv modern bromsmedicin. Under vinjetten Diagnos: Trasig vård kan du läsa hela historien om hur det gick sedan. I droppet har jag Mabthera (Rituximab). Det är sådant man får när det hastigt och lustigt visar sig att man har en mild variant av MS. Med denna bromsmedicin räknar de med att jag aldrig kommer få ett skov till, inte förlora några funktioner och egentligen inte märka av sjukdomen. Däremot kommer en del småsaker i vardagen att bli bättre. Till…