John Swedenmark, Göteborgsposten:
”Jag är nog lite skeptisk till själva idén. att en bilderbok ska få barn som utsätts för sexuella övergrepp att börja berätta. Men den medföljande handledningen är så genomtänkt att man får anta att Hanna-Karin Grensman vet vad hon gör. För om bilderboken är ganska alldaglig och vag (läsaren få – av taktiska skäl som noga förklaras – aldrig reda på exakt vad den avgudade barnvakten Jens gjorde med Peter-Alexander), så är handledningen nästan litterär i sin krassa realism.
[…] Hela materialet utstrålar ett slags produktiv – och kanske även terapeutisk – omständighet. Just därigenom tillhandahålls former för en varsam diskurs kring det onämnbara – vilket inte utesluter en beredskap för att när det verkligen gäller inte tveka om att gripa in och vara konkret, explicit och tydlig. En kurs i vuxenhet, kort sagt.”
Kommentarer är stängda.